Vi spenderade natten på samma B&B som natten innan och åt frukost med samma trevliga engelska par på morgonen. Sen gick vi en runda på stan innan vi äntligen kunde hämta bilen och lämna Greymouth bakom oss för att upptäcka fler fantastiska saker på Nya Zealand. Jag tycker bilden ovan är så fin för man kan riktigt se hur fort det går.
Vi hade bestämt oss för att köra inåt landet genom Arthurs Pass och sen tillbaka ut mot havet igen. Det finns nämligen inte så många vägar i NZ så ibland får man helt enkelt vända om man inte vill köra dit vägen leder. Vädret var strålande och utsikterna magnifika. Vi stannade och fotade nästan hela tiden.
Vid en rastplats med utsikt över avancerad ingenjörskonst stötte vi på ett helt gäng med Kea-fåglar, en väldigt orädd papegojart som bara finns i bergen i NZ. De gillar tydligen att gnaga på bildäck och gummit runt bildörrar och allt möjligt konstigt.
Sen körde vi vidare och efter en stund var vi framme i Arthurs Pass Village där vi delade på en pizza på restaurangen "The Wobbly Kea".
Sen körde vi vidare igen och såg häftiga berg på vägen. Vilka färger!
Efter ett tag var vi äntligen framme vid Castel Hill där man tydligen spelat in några scener till en Narnia-film.
Det är en i grunden ganska tom och karg kulle där en massa stora stenbumlingar ser ut att ligga utslängda och fascinerar en med sina enorma proportioner och runda former.
Vi sprang runt som små sockerstinna barn på julafton och klättrade och kröp och hoppade tills vi var alldeles slut. Det var verkligen superhäftigt.
Så bar det till slut av västerut igen. Vi var dock så trötta efter allt spring så vi stannade till på samma restaurang som tidigare i Arthurs Pass Village för att fylla på med lite espresso.
Väl framme vid havet igen körde vi till Hokitika och tog in på ett hotell. När solen gått ner och det blivit mörkt körde vi till en glow worm dell som vi sett skyltar till på vägen in i staden. Från parkeringen ledde en stig en liten bit in i skogen där man kunde ställa sig vid ett räcke och titta på klippväggar som blev mer och mer fyllda av små ljuspunkter till lysmaskar. Det såg ut som ett stjärnbestrött himlavalv och var så sagofint!
När vi kom tillbaka till stan igen var klockan inte mycket men alla restauranger hade stängt och det var helt dött. Vi lyckades dock hitta en öppen bensinmack där vi kunde köpa snabbnudlar och chips. Så spenderade vi helt enkelt resten av kvällen på hotellrummet med att koka nudlar och titta på tv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar