Det var en regnig morgon som mötte oss, men man kan ju inte låta sig stoppas av lite regn. Vi packade ihop och åkte ner till Lake Rotoroua, sjön som själva staden ligger vid. Där var det inte mycket till utsikt, mest dimma dagen till ära. Vi fick dock se en flock svarta svanar guppa vid kajkanten.
Sen åkte vi till Te Puia, en "Thermal Park" som ligger i staden. Där finns det geysrar och bubblande lera och andra naturfenomen. Där fanns också ett litet mörklagt hus man kunde gå in i och titta på två kiwifåglar som trampade runt i en stor glasbur. De var fina och mycket större än jag trott. Sen stod vi länge och väntade på att få se geysern spruta, men det hände inget mer än att himlen öppnade sig och regnet vräkte ner på oss. Vi gick runt och kollade på det mesta i parken bara för att känna att vi skulle få valuta för inträdet. Men det kände vi inte. Vi var mest blöta och uttråkade när vi kom därifrån.
Vi körde vidare söderut utan några egentliga mål. Strax innan Taupo gjorde vi ett snabbstopp vid Waikato river för att titta på Huka falls. Ett stort och fint alldeles turkost vattenfall. Sen körde vi till Taupo och åt kebab på ett ställe som jag tror måste vara ett av de renaste kebabställena i världen. Allting var skinande rent och kebaben var god! Hade det varit fint väder hade vi stannat och badat i Lake Taupo, men vi fick nöja oss med att titta på den från bilrutan.
På i-siten i Taupo fick vi höra att man kunde se Mount Ngauruhoe, även känt som Mount Doom, från vägen om man körde på västra sidan av Tongariro National Park, så vi bestämde oss för att ta det hållet. Vädret var fortfarande dåligt och vi såg inget mer är tussocktäckta hedar längs med vägen. Efter en bra stund såg vi något som liknade ett slott långt borta i fjärran. Det såg så majestätiskt ut i den dimmiga skymningen och jag bara hoppades på att det var ett hotell eller värdshus av något slag. Vi svängde in på avfartsvägen och närmade oss byggnaden som såg ut som en stor pastellfärgad karamell med orden Chateau Tongariro uppsatta på framsidan. Vi förstod att det var ett hotell, men vi misstänkte att en natt där skulle spräcka vår budget, men vi ville ändå kolla upp det. Det visade sig att ett dubbelrum låg på ungefär 700 kr, så vi slog till.
Det var ett jättefint hotell, med all gammal charm bevarad. Det kändes som att stiga in i en gammal filmkuliss där man kunde väntat sig hitta en kvinna draperad i pärlor med en smal cigarett i ett munstycke i handen.
Vi installerade oss på rummet och spenderade sedan resten av kvällen med en kiwi-cinnamon-mojito nere i salongen där vi lyssnade till pianisten, ackompanjerad av regnet som aldrig upphörde att smattra på fönsterrutorna.
Kvällen avslutades i sofforna framför den öppna spisen i salongens ena hörn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar